Ozonlagret och växthuseffekten

Ozonlagret är ett lager ozon som ligger mellan 15 och 35 kilometer ovanför jordytan. Lagrets funktion är att den bryter ner nästan all farlig UV strålning som är på väg mot jordytan. Tätheten på ozonlagret varierar beroende på vilken årstid det är. I Sverige är ozonlagret som tätast under våren och som tunnast under hösten. För några år sedan då sprayburkar var nytt och modernt användes det väldigt mycket. Det gjorde så att ozonlagret blev mycket tunn. Det är freonen som också finns i kylskåpen som gör så att lagret tunnas ut. Men nu på senare tid används sprayburkar inte så mycket mer. Istället för att tunna ut det mer så håller det nu istället på att byggas upp igen. Problemen som kan uppstå när ozon lagret tunnas ut är att växter och djur skadas, och att människan kan drabbas av hudcancer och ögonskador. Inget liv på jorden skulle finnas om inte ozonlagret fanns.

Växthuseffekten är ett lager gaser som värmer upp atmosfären. När solstrålarna från solen studsar mor jordytan så åker inte strålarna ut i rymden igen. Det är alla växthusgaser som stoppar alla solstrålar att studsa ut i rymden och istället stannar kvar i atmosfären och värmer upp den. De vanligaste växthusgaserna är koldioxid, vattenånga, metan, lustgas och ozon. Hade inte växthusgaserna funnits hade temperaturen på jordytan sjunkit med ca 40 grader. De ökade halterna av växthusgaser på senare tid har ökat och det beror främst på förbränning av fossila bränslen, olja naturgas och kol. Även avskogning bidrar till att halterna av koldioxid i atmosfären blir högre. När det blir mer växthusgaser i atmosfären blir det svårare för solstrålarna att ta sig ut från atmosfären efter att ha studsat mot jordytan, det blir därför varmare klimat på jorden om växthusgaserna ökar. Nu när växthusgaserna har ökat på senare tid kan det ställa till med stora problem. Det största problemet är att alla glaciärer och polerna smälter. Det leder till att det kan bli väldigt stora översvämningar.